ISDN

ISDN står för Integrated Services Digital Network och är namnet på en standard för digital telefoni som togs fram under 1980-talet. Fördelen med ISDN är att det motsvarar det äldre analoga telefonnätet och kan byggas på samma koppartrådar som detta. Telefonstationen måste uppgraderas med ny hårdvara som gör att digitala signaler skickas över koppartråden hem till abonnenten, och abonnenten måste endera skaffa helt ny telefon eller (vilket är vanligare) använda en "terminal adapter" (TA) som sitter vid första telefonjacket och ansluter dels vanliga analoga telefoner, dels dataterminaler och faxapparater som kan utnyttja de digitala tjänsterna. Varje abonnentlinje innehåller två talkanaler och en signaleringskanal. Att installera ISDN blir därför som att få två telefonlinjer hem, utan att någon ny koppartråd behöver dras. När talkanalerna används för telefoni klarar den 4 kHz bandbredd (8000 samples per sekund à 8 [[bit]ar), vilket är detsamma som vanligt telefonljud (bra för tal, men inte Hi-Fi). När de i stället används för dataöverföring klarar de 64 kbps, vilket är snabbare än något modem (de snabbaste V.90?-modemen klarar 56 kbps), och om båda talkanalerna används för datatrafik blir överföringshastigheten 128 kbps. Den vanliga abonnentledningen med två linjer kallas basanslutning eller Basic Rate Interface (BRI). ISDN finns även som företagsanslutning med 30 linjer och kallas då primäranslutning eller Primary Rate Interface (PRI). Den vanligaste BRI-konfigurationen är 2B+D (två B plus D)där B står för Basic-rate (64kbps) och D står för Dialing. Ett PRI interface är 30B+2D.